Militär verksamhet är djupt beroende av teknik och teknikens utveckling. Traditionellt har de stora tekniska framstegen gjorts under krig eller konflikter med tydligt syfte på militär verksamhet, t.ex. stigbygeln, kulsprutan, radar, kärnvapen, Internet och satellitsystem för navigering och positionering. I ökande utsträckning används numera teknik utvecklad för civila syften även i militära sammanhang, t.ex. datorer, mobiltelefoner och satelliter.

Detta beror huvudsakligen på att den civila teknikmarknaden har avsevärt större produktvolymer och utvecklingsresurser samt kortare utvecklingscykler. En annan bidragande faktor är det ökande kopplingen mellan civilt och militärt försvar, under rubriken totalförsvar.

I detta seminarium gör vi en historisk återblick, och ger sedan några exempel på teknologier som drivs av både militära och civila målsättningar, och som på ett avgörande sätt förväntas komma att prägla framtidens krig och konflikter.

Seminariet är uppdelat i fyra teman:

• Militärteknik ur ett historiskt perspektiv

  Professor Gunnar Åselius, Försvarshögskolan
  Beskrivning saknas i dagsläget.

• Autonoma farkoster
  Docent Peter Bull, Försvarshögskolan

  Det är inte helt oproblematiskt att använda begreppet autonom om en farkost. Därför kommer detta begrepp samt några andra begrepp som ofta används i samband med denna typ av farkoster att diskuteras kortfattat. Med detta som bakgrund kommer några exempel på användning av autonoma farkoster i militära sammanhang tas upp och nyttan med dem diskuteras.

• Cyberkrigföring

  Doktorand Gazmend Huskaj, Försvarshögskolan

  Sverige är under attack. 2016 sade Säkerhetspolisen att en hotaktör kunde under fem års tid spionera ostört på en svensk organisation, att cyberhotet mot Sverige är omfattande och målinriktat där man kombinerar mänskliga källor, signalspaning och cyberangrepp. 2017 sade Försvarets Radioanstalt (FRA) att ”stater och statsunderstödda aktörer genomför regelbundet angrepp och angreppsförsök mot Sverige och svenska intressen.”

  Den här föreläsningen beskriver utvecklingen av underrättelseinhämtning via cyber och ger några exempel på hur stater och statsunderstödda aktörer bedriver cyberangrepp.

• Rymden som militär arena
  Doktorand Peter Sturesson, Försvarshögskolan

  Rymden och rymdbaserade system har länge betraktats som angelägenheter för några få stormakter. De senaste 20 åren har teknikutveckling och nya säkerhetspolitiska relationer skapat förutsättningar för många nya aktörer och kommersiella intressen gör rymdfarten står inför helt nya och stora utmaningar, För Sverige handlar det inte längre om huruvida man ska vara en rymdaktör, nu handlar det om hur man ska anpassa sig till en nygammal operationsmiljö.